söndag 16 december 2007

Oh baby.Ge mig en vinterdrog

jag vet inte varför men kanske är det därför jag minns det så väl
dina stora ögon dina bruna händer dina vassa knän
var det dig jag såg som en skugga ur mina drömmar?

Jag kan få dig när du vill.

Och så blinkar det till och de tänder alla ljus, nu har magin brunnit ut.

Vinden blåser skräp längs korridoren en sista gång. Du och jag håller andan och håller händerna i språnget och det är inte långt kvar och ändå finns det tusentals tårar kvar.
Minns du plötsligt våran låt?
jag minns allt som naglarna mot glas - men du bara skrattar åt mig och förminskar allt till ett skämt.
Men jag ser på din ängsliga hållning...

Du sätter själv dina gränser.

Jag är livsrädd för att leva och dödsrädd för att dö!

JAG KASTAR STENAR I MITT GLASHUS!
och så undrar jag med rädsla varför jag ständigt blir själv?
OCH I MITT VÄXTHUS HAR JAG SAKER.

men älskling...vi ska alla engång dö.

Tack för sist Christ, det var awesome och det gör vi om på fredag! ^^

Inga kommentarer: